Vi som arbetar på antidiskrimineringsbyråer i Sverige ser många exempel i Tidöavtalet som riskerar att vara diskriminerande, hota arbete mot diskriminering samt gå till direkt attack mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Vi ser allvarligt på många förslag i Tidöavtalet. Från att dra undan rätten till tolkar i sjukvården till att införa det godtyckliga uttrycket ”bristande vandel” som utvisningsgrund samt införa språkkrav för personal i äldrevården. 

Inte förenligt med Europarätten

Principen om icke-diskriminering är en förutsättning för att internationella och nationella bestämmelser om mänskliga fri- och rättigheter ska gälla för alla. En robust och omfattande diskrimineringsrätt till skydd för de mest utsatta är en viktig måttstock på en rättsstats legitimitet. Diskrimineringslagen i Sverige har sitt ursprung i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Deklarationen kom till som en direkt följd av andra världskrigets folkmord. I portalparagrafen fastslås alla människors lika värde och rättigheter.

Utformningen av den svenska diskrimineringslagen är en direkt produkt av europarättsliga åtaganden och är en konkretisering av internationella rättigheter som byggts upp under årtionden. Den svenska diskrimineringslagen tillkom år 2009 som en neutral rättighetslagstiftning, inte en skyddslagstiftning.

Diskrimineringslagen förbjuder kränkningar och negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsgrunderna slår fast de mänskliga rättigheterna och är grundade utifrån historiska lärdomar och samtida behov. De sju diskrimineringsgrunderna som finns i Sverige existerar även i enlighet med europarättsliga krav. Detta gör att ett avskaffande av diskrimineringslagen aldrig kan bli förenligt med Europarätten. 

Värna icke-diskriminering

Allt eftersom både den individuella och den strukturella diskrimineringen har synliggjorts inom flera samhällsområden har diskrimineringsrätten i Sverige stärkts. Som ett exempel har diskrimineringsformen bristande tillgänglighet tillkommit år 2015 som ett komplement till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Vidare förstärktes lagen år 2017 med det lagstadgade kravet på aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering i arbetslivet och i utbildningsområdet.

Vi antidiskrimineringsbyråer vittnar, tillsammans med funktionsrättsorganisationer och andra rättighetsorganisationer som dagligen tillämpar diskrimineringslagen, om att principen om icke-diskriminering behöver värnas nu mer än någonsin. Därtill ser vi att arbetet för att förebygga och motverka diskriminering kraftigt behöver intensifieras inom alla samhällsområden.

”Inte acceptabelt i en rättsstat”

I somras lämnade även ett antal remissinstanser svar på ett slutbetänkande om ett utökat skydd mot diskriminering. Nu i höst lägger regeringen i stället fram politiska förslag som underminerar de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten i Sverige. Det är inte acceptabelt i en rättsstat, vi upprepar oss därför: En robust och omfattande diskrimineringsrätt till skydd för de mest utsatta är en viktig måttstock på en rättsstats legitimitet. Vi vänder oss därför till regeringen: Låt Sverige förbli en rättsstat som värnar om mänskliga rättigheter och rättssäkerheten – för alla.

Nora Emanuelsson
verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Fyrbodal
Aws Al-Kohaili
jurist och verksamhetsutvecklare Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Annika Heikkinen
verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Maria Refai
jurist Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Amadeu Batel
ordförande Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd
Maria Hammarström
verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Andie Stendin
utbildningsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Olivia Novotny Bill
verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Sandra Isaksson
ordförande Byrån mot diskriminering i Östergötland
John Stauffer
chefjurist Civil Rights Defenders
Carl Alexander Lindman
verksamhetsansvarig och jurist Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Amélie Poletti Lundström
verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Ulrika Wiborgh
verksamhetsledare Rättighetscentrum Dalarna
Sofie Johansson
verksamhetsledare Rättighetscentrum Halland
Stina Carlsson
verksamhetsledare och jurist Rättighetscentrum Norrbotten
Sara Eriksson
verksamhetsutvecklare och utbildare Rättighetscentrum Norrbotten
Jenny Saba Persson
verksamhetsledare Rättighetscentrum Norrbotten
Lisa Krutrök
jurist Rättighetscentrum Västerbotten
Admela Tafro
Örebro rättighetscenter
Caroline Daly
Örebro rättighetscenter 

Bienvenue sur le site d´ Antidiskrimineringsbyrån Sydost (Bureau anti-discrimination Région Sud-ouest)

Antidiskrimineringsbyrån Sydost est une organisation à but non lucratif, politiquement et religieusement indépendante et qui promeut le droit à l’égalité, la non-discrimination et la conviction que tous les êtres humains naissent égaux en dignité et en droits.

Antidiskrimineringsbyrån Sydost offre des conseils juridiques gratuits portant sur les questions relatives à la loi sur la discrimination, anime des conférences et fait aussi des plaidoyers pour  la loi contre la discrimination et pour l’égalité.

La loi sur la discrimination vous protège contre la discrimination au travail, à l’école, à l'université ou au lycée. Elle vous protège aussi lorsque vous faites des achats dans un magasin ou tout simplement  lorsque vous achetez ou louez une maison.
Cette loi vous protège également dans d´autres domaines tels que la santé, les services sociaux et l'assurance sociale.
Pour qu´une discrimination soit juridiquement reconnue, il faut qu´elle soit fondée sur l´un ou plusieurs des sept motifs de discrimination reconnus par la législation suédoise.

Les motifs pour lesquels on peut juridiquement parler de discrimination sont ceux-ci:

• Genre et sexe
• Identité ou expression transgenre
• Origine ethnique
• Religion et autres croyances
• Invalidité
• Orientation sexuelle
• Age

Déposer une plainte

Avez-vous été victime de discrimination ? Dans ce cas le Bureau Anti-discrimination Région Sud-ouest peut vous offrir des conseils juridiques gratuits, soit par téléphone ou par email :

Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Nygatan 30
39234 Kalmar
0480-26220
070-9494375
info@adbsydost.se

Médiateur pour l'égalité en anglais :
http://www.do.se/en/

Aide juridique

Si vous avez été injustement traité pour des motifs autres que ceux qui sont mentionnés dans la loi anti-discrimination, Antidiskrimineringsbyrån Sydost  ou le Médiateur ne seront pas en mesure de défendre votre cas. Sachez par contre que beaucoup de compagnies d´assurances disposent d'une couverture de protection juridique qui peut être utilisée pour par exemple payer les frais d´avocat. Pour plus d´informations, veuillez lire votre police d'assurance ou contacter votre compagnie d’assurance.

Waxaan nahay xafiis dadka ka caawiya kalana taliya arrimaha quseeya cunsuriyada. Sida xafiiskani ku bilowday.

Xafiiska ka hortaga cunsuriyada ee magaalada Kalmar waxaa la aas aasay xagaagii 2005-ta. Waxaa nahay xarun ka madax banaan siyaasad, diin  iwm. Una furan inuu ku soo biiro qof walba iyo urur walba oo la dagaalamaya cunsuriyeeyn nooc walbaba.
Shaqada xarunta Dhaqaalaha ugu badan xarunta waxaa siiya hay’ada dawladeed ee u qaabilsan is dhexgalka dadka , Ungdomsstyrelsen, iyo kamuunka kalmar oo isna taageero dhaqaale ah siiya xarunta. Waxaa kaloo xarunta taageera dadka ka tirsan ururka la dagaalanka cunsuriyada.

Waxaanu la dagalaanaa cunsuriyada nooc walba oo ay tahay, sida mida ku dhisan jinsiyada, diinta ama takoorid qofka loo cunsuriyeeyo waxa uu yahay. Waxaan kaloo aan u ol oleynaa in la sameeyo sharciyo ku haboon cunsuriyada iyadoo lo marayo wadada sharciga ahna la ciqaabo cida wax cunsuriyeysa.

Anaga hawshayadu waxey ku egtahay inaanu siino taageero iyo talooyin cida dareemeysa in la cunsuri yeeyey, waana lacag la’aan hawsha aan u qabano dadka la dhibaateeyey, ee tirsinaya cunsuriyada.

Waxaan kaloo ka shaqeeyno inaanu dhax dhaxaadino, labada qolee kala ashtakoonaya, kan dareensan in la cunsuri yeeyey iyo kan lagu tirinayo inuu wax cunsuri yeeyey. Waxaan kaloo qofka ka cabanaya cunsiriyad aanu ka caawinaa inaanu ku hagno meeshuu uga dacwoon lahaa dhibaatada cunsuriyad ee loo geystay, hadeey ahaan laheyd mid shaqo loogu diiday diin ama midab iwm ama si kaloo loo cunsuri yeeyeyba.

Waxeeynu kaloo ka shaqeynaa sidaan u kordhin laheyn wacyi galinta dhibaatada ay cunsuriyadu leedahay anagoo booqana goobaha shaqada iskuulada iwm.

Xafiiskayaga wuxuu ku yaalaa Nygatan 30, dabaqa 1, wuxuuna furan yahay maalin walba oo aad nagu soo booqan karto. Waxaanse jecelnahay inaad horey noo soo wacdo si aanu kuu sugno.
Waxaad nagala soo xirriri kartaa telefoonka ah:
telefoon: 0480-26220

Bureau Anti-discriminação em Kalmar foi inaugurado na primavera de 2005. Somos uma organização sem fins lucrativos,sem afiliação política ou religiosa, na qual tanto organizações quanto indivíduos podem ser membros.

Nossa atividade consiste em duas tarefas principais. A primeira é dar conselho, apoio e ajuda a você que se sente discriminado(a). Todo nosso aconselhamento pessoal é gratuito.

Também temos como tarefa ser formadora de opinião e disseminar informação e chamar a atenção para diversas formas de discriminação. Nós organizamos cursos, seminários e conferências com o objetivo de evitar e neutralizar discriminação, e oferecemos tanto para empregadores estatais quanto privados desenvolvimento de conhecimento, por meio de, entre outros, cursos e aulas a respeito de leis contra discriminação.

Você é discriminado(a)?

Você acha que você foi tratado(a) pior do que outra pessoa devido a seu sexo, sua etnia, sua religião, sua deficiência funcional ou sua orientação sexual? Discriminação é quando um indivíduo é tratado pior do que outra pessoa e o tratamento injusto tem conexão com algum dos princípios de discriminação.

O que é um princípio de discriminação?

Um princípio de discriminação é uma parte de sua pessoa que é protegida pelas leis suecas contra discriminação. Isso significa que é proibido de acordo com a lei de tratar alguém de uma forma pior que outra pessoa devido a um dos princípios de discriminacao.
Na leis está explícito em quais situações a discriminação é proíbida

Etinicidade
Afiliação étnica é quando uma pessoa pertence a um grupo de pessoas que possue a mesma cor de pele, ou origem étnica/nacional.

Deficiência
É uma limitacao física, intelectual ou psíquica da capacidade funcional de uma pessoa. A limitação pode ter aparecido como resultado de um dano físico ou uma doença que já existia desde a nascença da pessoa, ou que apareceu mais tarde ao logo dos anos. Exemplo de deficiência funcional que se espera aparecer são efeitos de doenças como por exemplo HIV e Esclerose Múltipla.

Sexo
Sexo biológico e transsexuais

Religião ou um outro credo
Credos são concebimentos religiosos que possuem princípios comparáveis à religião, por exemplo budismo e ateísmo. Opiniões éticas, filosóficas ou políticas não são protegidas pela lei.

Orientacao sexual
Bissexuais, heterossexuais e homossexuais. Isso quer dizer se você se apaixona em pessoas dos dois sexos, do sexo oposto ou do mesmo sexo.

Por quê você deve denunciar discriminação?

Você defende seu direito humano de não ser discriminado(a), e pode receber compensação quanto à violação do teu direito.
Você se torna uma força importante e principal no “trabalho de mudança” contra a discriminação.
Não custa nada. O Bureau anti-discriminação em Kalmar não cobra pelo aconselhamento e pode te ajudar com teu caso.

Nosso escritório está situado na rua Nygatan 30.

Telefone: +4648026220
info@adbsydost.se

ADB Sydost is a politically and religiously independent nonprofit organization that promotes the right to equality, non-discrimination and the belief that all human beings are born equal in dignity and rights.

We offer free legal advice for matters concerning the Discrimination Act. We also give lectures and engage in advocacy concerning the Discrimination Act and equality.

The Discrimination Act protects you against discrimination at work, at school, at university or college, while shopping in a store, and when you buy or rent a home. It also protects you in other areas of society, such as the healthcare and social services and the social insurance system. To be unlawful the discrimination has to be based on one or more of the seven prohibited Grounds of discrimination.

The grounds upon which discrimination is made unlawful under the Discrimination Act:

- Gender, Sex Transgender identity or expression

• Ethnicity
• Religion or other belief
• Disability
• Sexual orientation
• Age

File a Complaint

Have you been discriminated against? Then Antidiskrimineringsbyrån Sydost can offer free legal advice, either by phone or email:

Antidiskrimineringsbyrån Sydost
Nygatan 30 39234 Kalmar
0480-26220, 070-9494375
info@adbsydost.se

About the Equality Ombudsman in English:
http://www.do.se/en/

Legal Aid:
If you have been wrongfully treated on grounds not protected by the Discrimination Act or if ADB or the Equality Ombudsman for various reasons cannot take on your case, most insurance has legal protection coverage that can be used for legal costs, like the cost for a lawyer. More information can be found in your insurance policy or by contacting your insurance company.

Fält/rutor som är markerade med * är obligatoriska att fylla i.

Vänligen tag kontakt med oss via mejl alternativt fyll i nedanstående formulär. Vid behov av rådgivning ber vi er att mejla eller ringa och boka tid i förväg.

Anmälningar rörande socialtjänst hänvisar vi i första hand till Förvaltningsrätten på din ort.

Tillgänglighet

Våra lokaler är tillgängliga för alla. Det finns hiss upp till kontoret, toalett för funktionsnedsatta och utrymmena är anpassade för rullstolsburna.

Öppettider

Kontorstider är mån-fredag 09.00-16.00.
Vi tar inte mot spontana besök utan endast förbokade tider.
Vi svarar inte på dolda eller hemliga nummer av säkerhetsskäl. Har du skyddat nummer sms:a namn och telefonnummer så ringer vi upp.

Anmälan eller bokning av utbildning gör du enklast på denna webbplats. 

Antidiskrimineringsbyrån Sydost

Nygatan 30, Plan 1, Funktionsrätts lokaler
392 34 Kalmar

Maria, verksamhetsledare, mobil: 0733-14 33 26
Niklas, kommunikatör, mobil: 070-94 94 375

info@adbsydost.se

Hitta hit Länk (öppnas i nytt fönster)

Den 1 januari 2009 fick Sverige ny diskrimineringslag (SFS 2008:567). Den ersatte de dåvarande sju diskrimineringslagarna. 

Den nya lagstiftningen omfattar diskriminering som har samband med kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande uttryck eller identitet.

De tidigare myndigheterna: Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slås samman och bildar den nya Diskrimineringsombudsmannen.

Diskrimineringslagen skyddar dig mot diskriminering på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när du köper eller hyr bostad. Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, till exempel hälso- och sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet.

Om du tror att du blivit diskriminerad...
Kontakta oss på Antidiskrimineringsbyrån!

Tfn: 0480-26220
Email: info@adbsydost.se

AGERA
http://www.ageraprojektet.se

DO, Diskrimineringsombudsmannen
http://www.do.se

Migrationsverket
www.migrationsverket.se

JK, Åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott
www.justitiekanslern.se

JO, Justitieombudsmannen
www.jo.se

RFSL
www.rfsl.se

Handikappförbunden HSO i Kalmar
www.kalmar.hso.se

Konsument.se - Funktionsnedsättningar
https://www.konsument.se/funktionsnedsattningar/

Sveriges Antidiskrimineringsbyråer

www.adbsverige.se

I vårt demokratiska samhälle borde det vara självklart att alla behandlas likvärdigt och med respekt, oavsett om man är hetero-, homo- eller bisexuell, oavsett vilket land man kommer ifrån, vilket kön man tillhör, vilken ålder man har eller om man har en funktionsnedsättning eller ej...

Men tyvärr räcker det inte med god vilja. Det krävs grundläggande kunskap också. Kunskap om hur normer styr vårt beteende och om hur sociala mekanismer utesluter vissa grupper från från stora delar av vårt samhälle.

Antidiskrimineringsbyrån kan bidra med den kunskapen

Vi arbetar praktiskt och målinriktat med att ge arbetsgivare och personal råd, stöd och användbara verktyg i sitt arbete med frågor kring diskriminering och trakasserier.

Grunden för arbetet att främja lika rättigheter och möjligheter är ett antidiskrimineringsarbete som skapar strukturer och beteenden i organisationen som inte diskriminerar arbetssökande och arbetstagare baserat på ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Antidiskrimineringsarbetet handlar om att skapa en arbetsplats där alla medarbetare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter när det gäller arbete, utvecklingsmöjligheter samt anställnings- och andra arbetsvillkor.

Antidiskrimineringsbyrån har som uppdrag att förebygga diskriminering, detta gör vi bland annat genom att erbjuda utbildningar. Vi vänder oss till arbetsgivare, fackföreningar, skolor, myndigheter, privata och offentliga organisationer samt allmänheten i stort.

Under åren har vi föreläst för chefer, politiker & medarbetare inom Kalmar kommun, Torsås kommun, en rad olika fackföreningar såsom t ex Livs, Skogs- och trä, Metall, SKTF, och även vid flertal tillfällen på Lernia, Sensus och Högskolan i Kalmar.

Vad kan Antidiskrimineringsbyrån erbjuda Er?

En skräddarsydd utbildning/föreläsning gjord efter era behov. Vi anpassar innehållet och nivån efter era individuella förutsättningar

Röster om byråns utbildningar:

"Antidiskrimineringsbyrån är för oss i Kalmar kommun en naturlig samarbetspartner,när det gäller jämställdhet, mångfald och diskrimineringsfrågor. Antidiskrimineringsbyrån har under de senaste åren genomfört ettflertal utbildnings- och informationsinsatser hos oss och till vår fulla belåtenhet" (Per-Ola Johansson, Personalutvecklare)

"TACK för en jättebra föreläsning!! Alla mina fördomar kom på skam....jag menar...att du kunde vara så bra-trots din ringa ålder!! Du hör hur det låter! Jag fick i allafall mycke med mig hem till min värld..."

Ett stort TACK för föreläsningen från alla studenter och mig. Studenterna tyckte att det var en mycket bra, informativ och givande föreläsning.

Idag har vi ungefär 25 medlemmar, varav drygt hälften är organisationer.
Även om Antidiskrimineringsbyrån är politiskt och religiöst obunden, betyder det inte att våra medlemmar är det. Det viktigaste är att föreningen är demokratisk och stöder Byråns mål och verksamhet.

Följande organisationer/företag är medlemmar i byrån idag:

• FSO Resurscenter i Kalmar län
• LO Distriktet i Småland och Blekinge
• Vision Kalmaravdelningen
• Kalmar/Ölands FN-förening
• SSU
• Hotel & restaurangfacket
• Bosniska folkets förening
• Svenska Röda korset Kalmarkretsen
• Internationella S-föreningen
• Röda korsets ungdomsförbund
• Centerns kommunkrets i Kalmar
• KFUK-KFUM, Kalmar
• BUS - Barn och unga i Sverige
• CrossFit Kalmar
• Searchminds group AB

Alla som ställer sig bakom byråns värderingar och ändamål är välkomna som medlemmar!

Man kan själv välja om man vill vara en aktiv medlem, det vill säga att engagera sig i byråns verksamhet, eller passiv stödmedlem. Alla är välkomna!

För organisationer kostar ett medlemskap 200 kr per år. För enskilda 100 kr.

Vill du bli medlem i Antidiskrimineringsbyrån?
Ring oss på 0480-262 20 eller info@adbsydost.se

Antidiskrimineringsbyråns styrelse 2023

Mats Griph, Ordförande (LO-Distriktet i Småland och Blekinge)
Sofie Eriksdotter-Forsman, (ledamot)
Nasim Malik, ledamot, (Internationella S-föreningen)
Marie Simonsson, (ledamot)
Jonas Hellberg, (ledamot)
Emelie Nilsson, ersättare
Jenny Melander, ersättare
 

Verksamhetsledare för byrån: Maria Hammarström
Kommunikatör: Niklas Cedergren

Verksamhet

Byråns verksamhet finansieras enligt förordning (2002:989) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Ungdomsstyrelsen är vår största bidragsgivare.

Kalmar kommun stödjer vår byrå genom ett årligt stöd från kultur- och fritidsnämnden till lokalhyra och administrativa kostnader.

Den verksamhet vi bedriver har till uppgift att motverka diskrimineringen i samhället. Vi är en av Sveriges 16 antidiskrimineringsbyråer och vi är också medlem i det nationella nätverket Sveriges antidiskrimineringsbyråer. Byråerna var för sig är en lokal  och regional aktör mot diskriminering, men tillsammans en allt starkare aktör på det nationella planet. Vi samarbetar även med Diskrimineringsombudsmannen och är DO:s förlängda arm ut i landet.

Byråns övergripande mål är att arbeta för en effektivisering i tillämpningen av diskrimineringslagstiftningen. Antidiskrimineringsbyrån Sydost har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Byrån har två huvudsakliga uppgifter; Att ge råd, stöd och hjälp åt den som känner dig diskriminerad. Vi erbjuder en personlig och muntlig rådgivning om diskrimineringsfrågor och gällande diskrimineringslagar, och vi kan hjälpa till med att upprätta en kontakt mellan den som känner sig diskriminerad och den som diskriminerar. Om detta inte löser konflikten kan vi hjälpa till med att göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

All vår personliga rådgivning är gratis.

Vi har även som uppgift att vara opinionsdrivande och sprida information och uppmärksamma olika former av diskriminering. Vi anordnar kurser, seminarier och konferenser i syfte att förebygga och motverka diskriminering och vi erbjuder såväl offentliga som privata arbetsgivare kunskapsutveckling, bl. a. genom kurser och föreläsningar om gällande lagar mot diskriminering. Läs mer om våra utbildningar här.

Vårt kontor ligger på Nygatan 30, plan 1.
Vi har öppet dagligen mellan 09.00-16.00. Av säkerhetsskäl tar vi inte emot spontana besök. Mejla eller ring innan. Uppgifter hittar du under länken “Kontakta oss” i menyn.

FÖRBUD MOT KÖNSDISKRIMINERING finns i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, i den svenska regeringsformen, i jämställdhetslagen och i lagen om likabehandling av studenter i högskolan.

Lagen om förbud mot diskriminering trädde i kraft den 1 juli 2003. Då innehöll den diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning och funktionshinder. Från och med den 1 juli 2005 finns även kön med som diskrimineringsgrund.

I lagen om förbud mot diskriminering finns förbuden mot könsdiskriminering reglerade i, 5-9 § och 11-12 §§. Brott mot förbuden kan leda till skadestånd.

Förbuden mot könsdiskriminering i arbetslivet finns i § 15-17 i jämställdhetslagen. Förbuden mot könsdiskriminering gäller vid:

• rekrytering och anställning
• befordran
• arbetsledning
• lön och andra anställningsvillkor
• uppsägning och annat avbrytande av anställning

Sexuella trakasserier

Trakasserier är enligt jämställdhetslagen ett ovälkommet uppträdande som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Det är den utsatta personen som avgör vad som är kränkande eller vad som gör arbetsplatsen otrygg. Den som trakasserar måste också på ett tydligt sätt få veta att beteendet är oacceptabelt och måste få ett slut.

Arbetsgivaren skall aktivt förebygga och förhindra att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har också skudlighet att utreda om han eller hon fått kännedom om att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier på grund av anmälan om könsdiskriminering ingår i det aktiva jämställdhetsarbete som alla arbetsgivare måste bedriva och som arbetsgivare med tio eller fler anställda måste redovisa skriftligt i sin jämställdhetsplan.

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall motverka diskriminering på grund av bland annat kön. Dess syfte är också att motverka annan kränkande behandling

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering är den lag som har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Denna lag täcker en hel rad samhällsområden, och påvisar att ingen får blir orättvist behandlad

• när man söker arbete via Arbetsförmedlingen
• när man startar eller har eget företag
• när det gäller att vara med i en fackförening, arbetsgivarorganisation eller andra yrkesorganisationer
• när det gäller att köpa varor, tjänster eller skaffa bostad

Att diskriminera någon i arbetslivet på grund av funktionshinder är förbjudet i Sverige. Detta står i lag 1999:132 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Du som har funktionsnedsättning har rätt till arbete på samma villkor som andra. Det gäller också om du till exempel söker medlemskap i en yrkesorganisation eller om du ansöker om legitimation för ett yrke.

Diskrimineringsförbudet gäller till exempel:

• i rekryteringsprocessen (till exempel när arbetsgivaren bedömer ansökningshandlingar och väljer ut sökande till anställningsintervju)
• när arbetsgivaren fattar beslut om anställning
• när en arbetstagare befordras eller väljs ut till utbildning inför befordran
• när en arbetsgivare beslutar om eller gör något annat som rör yrkespraktik
• när en arbetsgivare beslutar om eller gör något annat som rör utbildning eller yrkesvägledning
• när lönen sätts eller förhandlas, eller andra arbetsvillkor bestäms
• när arbetet fördelas och leds
• när en anställd sägs upp, avskedas eller permitteras

Stöd- och anpassningsåtgärder

En arbetsgivare kan vara skyldig att ge människor med funktionsnedsättning liknande förutsättningar som andra på arbetsplatsen. Det kallas stöd- och anpassningsåtgärder. Exempel på sådana åtgärder är:

• att ta bort trösklar på kontoret för en rullstolsburen person
• att förstärka belysningen för en synskadad person
• att erbjuda en person med reumatism flexibel arbetstid

Detta gäller när arbetsgivaren anställer, befordrar eller vid utbildning för befordran. Om en anställd har en hörselskada och arbetsgivaren genomför en sådan utbildning i en lokal utan hörselslinga, kan det alltså vara ett exempel på diskriminering.

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall motverka diskriminering på grund av bland annat funktionsnedsättning Dess syfte är också att motverka annan kränkande behandling

Bristande tillgänglighet

Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.
Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.
Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med funktionsnedsättning utestängs från samhället. Det kan handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till myndighetsinformation.
Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet.

Vad innebär bristande tillgänglighet?
Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att läsa upp en meny på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.

"På Emmas arbetsplats bjuder arbetsgivaren alla anställda på en båtutflykt med middag och dans. Även personalens "respektive" bjuds med. Emma är sambo med Sofi, men när hon skriver upp sig och Sofi på anmälningslistan för att åka med på utflykten säger hennes chef till henne att Sofi inte är medbjuden eftersom de inte räknas som en familj."

"Klas och Susanne har just skilt sig och Klas bor kvar i den tidigare gemensamma lägenheten tillsammans med de två barnen. Klas träffar Thomas och efter något år flyttar han in hos Klas och barnen. Hyresvärden vägrar att låta också Thomas stå på kontraktet med motiveringen att han inte tror på att de är sambor eftersom Klas tidigare varit gift med en kvinna."

Det är mot lagen att diskriminera någon på grund av personens sexuella läggning.

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering är den lag som har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Denna lag täcker en hel rad samhällsområden, och påvisar att ingen får blir orättvist behandlad

• arbetsmarknadspolitisk verksamhet, t ex när man söker arbete via Arbetsförmedlingen
• när man startar eller har eget företag
• när det gäller att vara med i en fackförening, arbetsgivarorganisation eller andra yrkesorganisationer
• när det gäller att köpa varor, tjänster eller skaffa bostad
• i socialtjänsten, färdtjänsten och när man söker bostadsbidrag
• när man söker pengar av socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen
• i hälsovården och sjukvården

Det finns även lag 1999:133 om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Lagen förbjuder att en arbetsgivare behandlar en arbetstagare eller arbetssökande mindre förmånligt än andra av skäl som har samband med dennes sexuella läggning. Detta är inte någon minoritetslagstiftning utan skyddar alla oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas en persons homo-, bi- eller heterosexualitet.

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan förbjuder högskolan att missgynna studenter eller sökande på grund av bland annat sexuell läggning. Högskolan måste också aktivt motverka diskriminering och trakasserier. Lagstiftningen ger skydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning, men diskrimineringen måste inte vara knuten till den egna sexuella läggningen.

I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) skyddas barn och elever mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Dess syfte är också att motverka annan kränkande behandling.

Skydd mot sexuella beteenden omfattas inte av lagen. Transsexualism omfattas inte heller av lagen om diskriminering på grund av sexuell läggning, eftersom transsexualism snarare är en fråga om könstillhörighet och därför faller inom ramen för könsdiskriminering.

"Tre kompisar med utländsk bakgrund ska gå ut på krogen. Alla tre är nyktra men ingen har medlemskort. De vägras inträde. De ser att svenska killar utan medlemskort kommer in."

"En muslimsk kvinna är på intervju och upplever att allt går bra. Hon uppfyller alla krav och känner att hon har god chans att få jobbet. I slutet av intervjun får hon frågan om hon tänker bära slöja i jobbet. Hon svarar ja och märker att personalchefen inte gillar svaret. Ett par veckor senare får hon reda på att jobbet är tillsatt med någon annan. Inga referenser har tagits på henne men på övriga som varit på intervju. Hon misstänker att särbehandlingen har med hennes religion att göra."

"En romersk familj svänger in på en bensinstation för att fylla på bensin. När de ska börja tanka märker de att pumpen inte är påslagen. Då de går in för att fråga stationsbiträdet om han kan slå på pumpen, får de svaret att de måste betala först, då bensinstationen haft problem med att zigenare smiter ifrån betalningen."

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering är den lag som har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Denna lag täcker en hel rad samhällsområden, och påvisar att ingen får blir orättvist behandlad

• när man söker arbete via Arbetsförmedlingen
• när man startar eller har eget företag
• när det gäller att vara med i en fackförening, arbetsgivarorganisation eller andra yrkesorganisationer
• när det gäller att köpa varor, tjänster eller skaffa bostad
• i socialtjänsten, färdtjänsten och när man söker bostadsbidrag
• när man söker pengar av socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen
• i hälsovården och sjukvården

Förutom ovanstående lag finns lag 1999:130 om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Lagen avser att i fråga om arbete, anställningsvillkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet främja lika rättigheter och möjligheter.

Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan syftar till att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Dess syfte är också att motverka annan kränkande behandling.

Då en person, företag, skola eller institution anmäls för diskriminering och fakta pekar på att du blivit diskriminerad, är det upp till den anmälde att bevisa att diskriminering inte förekommit. Det kallas delad bevisbörda.

Diskrimineringsförbud regleras på två ställen i svensk lag. Det finns ett skydd mot olaga diskriminering i brottsbalken 16 kap. 9§. Den typen av brott kan leda till böter eller fängelse och anmäls till polisen. Det andra skyddet är mot civilrättslig diskriminering, enligt diskrimineringslagen (2008:567). Dessa missförhållanden kan anmälas till fackförbund, Diskrimineringsombudsmannen eller en lokal antidiskrimineringsbyrå och kan leda till diskrimineringsersättning.

Diskriminering  enligt diskrimineringslagen (2008:567) kan kort beskrivas som särbehandling utan saklig grund. Något förenklat är diskriminering när en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situatiion och...

..det finns ett samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna

..det sker inom ett av de samhällsområden som skyddas enligt lag

..det finns ett beroendeförhållande mellan den som dsikriminerar och den som blir diskriminerad

..eller att den som är ansvarig för att utreda trakasserier och påtalad diskriminering inte gör det.

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering är när du blir sämre behandlad än en annan person i en jämförbar situation.

EXEMPEL: Om en mäklare utestänger dig från att ge bud på en lägenhet på grund av att du har en funktionsnedsättning.

Indirekt diskriminering

En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentiet eller ålder.

EXEMPEL: En träningsanläggning sätter upp ett genrellet förbud mot huvudbonad. En till synes neutral regel, men vilken inte är neutral då den påverkar personer som av religiösa skäl använder huvudbonad.

Trakasserier

Stötande eller förlöjligande kommentarer, skämt eller ett uppträdande som kränker en person kan också anmälas om de kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Avgörande är hur du som anmälare har uppfattat handlingen.

Instruktioner att diskriminera

Det är diskriminering om någon instruerar en anställd, eller någon annan som står i beroendeställning till honom eller henne, att behandla dig sämre med hänvisning till någon av de grunder som omfattas av lagen.

Repressalier

Ingen får utsätta dig för repressalier för att du har anmält diskriminering. Ingen får heller straffa dig för att du har medverkat i en utredning om diskriminering.

Bristande tillgänglighet

Från och med den 1 januari 2015 har bristande tillgänglighet införlivats i diskrimineringslagstiftningen. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet.

Varför ska du anmäla diskriminering?

Du försvarar din mänskliga rättighet att inte bli diskriminerad och kan få upprättelse för den kränkning som du har varit med om.

Du blir en viktig och drivande kraft i förändringsarbetet mot diskriminering. En anmälan kan förändra ditt liv. Flera anmälningar kan förändra ett samhälle.

Det kostar ingenting. Antidiskrimineringsbyrån Sydost tar inte betalt för rådgivning.

Läs mer om diskriminering

Den innehåller information om Barnkonventionen och dess tillämpning i arbetet mot diskriminering av barn och unga. Om du vill lära dig mer om det praktiska arbetet för att förebygga diskriminering i skolan och förskolan, titta gärna på avsnitt 3 i vår webbserie: ”Aktiva åtgärder i förskola & skola” och avsnitt 4 ”Perspektivbyrån en detektivlek för barns rättigheter.

Med start kommande vecka kan du dessutom få djupare kunskap om olika aspekter av normer, diskriminering och antidiskrimineringsarbete. Allt detta i vår kommande webbserie “Diskriminering pågår - byråerna berättar!”